panikskräck

Idag hade vi drama i skolan. En hel dag. Det var inte spännande, det var inte lärorikt och det var verkligen inte roligt.

Det var en skräckupplevelse utöver det vanliga. Hela dagen har varit en växande oro över att man kanske ska bli sist, ensam i ringen utan ett stol att sitta på under olika tävlingar. Jag hatar drama.

Jag hatar drama. Jag hatar verkligen, verkligen drama. Om jag vore bra på skiten skulle det säkert vara kul, men just för tillfället känner jag inget behov av att gestalta en "Evil turtle" framför min klass som lyriskt förväntar sig något de kan skratta åt. Jag får pani-i-i-i-i-i-i-ik. /c